rundjur

Ristade och rödfärgade

Runstenarna målas idag upp av personal från Riksantikvarieämbetet, för att runinskrifterna ska bli lättare att läsa. Samma sak gjordes då runstenarna restes för ca 1000 år sedan. Runristaren lät då även måla stenen, kanske inte bara för att inskriften skulle bli lättare att läsa utan också för att framhäva den vackra ornamentik och de bildmotiv han skapat.

Runsten 1

Hur vet man att runstenarna målades under vikingatiden?

De runstenarna som man har funnit färgpigment på har i förstahand suttit inmurade i kyrkor, väggar och murar där färgen har kunnat bevaras. Man har idag tack vare bättre teknik kunnat analysera färgpigment på runstenar.

Vad visar färganalyserna som gjorts på runstenar?

Enligt de prover som är gjorda av Riksantikvarieämbetet har man funnit rödockra och även andra jordfärger, sot, krita, blyvitt, blymönja, men också azurit och malakit. Rödockra är en jordfärg med hög halt av järnoxid (Fe2O3) medan sot är kol (C). Krita (CaCO3) eller kalciumkarbonat är löst kalk som är bildat under perioden krita. Kalk är en sedimentär bergart som är bildad på havets botten och finns därför inte ovanför högakustlinjen eller på småländska höglandet. Blyvitt (PbO) och blymönja (Pb3O4) är pigment framställda ur bly där man får ämnet att oxidera på olika sätt, för att antingen få en vit eller orangeröd färg. Blyfärgerna är transparenta och pigmentet är mycket tungt. Man har också funnit ett annat rött pigment, cinnober eller vermillion (HgS), ett kvicksilveroxid som var ett mycket dyrbart pigment som man har få rester av från medeltida kyrkmålningar. De blå och gröna nyanser som man har funnit kommer från azurit och malakit, som är pigment framställda av mineraler. Azuriten ger en blå färg medan malakiten ger en grön, men de har en liknande kemisk sammansättning. Man kan också framställa dessa kristaller ur koppar genom att få kopparn att oxidera, och då bildas grön eller blå kristall.

Varifrån fick man sina pigment och alkemiska kunskaper?

Vikingarna handlade över större delen av världen och de har förmodligen köpt både pigment och råmaterial till pigment. Romarna använde blyvitt och blymönja redan vid Kristi födelse. När man håller på med bronsgjutning borde man även kunna framställa kopparpigment. Både bly och koppar fick man under denna period importera, medan man hade tillgång till inhemska jordfärger, krita, kalk och sot.

Hur har runstenarna varit målade?

Av runstensfynd med färgrester kan man få en bild av hur stenarna har sett ut när de har varit målade. Oftast är huggspåren målade med svart och runbanden målade med rött. Runorna däremot kan vara målade antingen i svart eller växelvis svart och rött eller svart och vitt. Antingen är vartannat ord svart och vartannat rött eller, vilket är vanligare, så är det olika färg på satsdelar i meningen. Exempel på detta är þæiR brøðr som har varit målad i en färg medan fortsättningen letu ræisa har varit målad i en annan. De färger som har varit vanligast enligt färganalyser är svart i form av sot eller kol, sedan är det den röda blymönjefärgen och sedan vit färg där krita eller blyvitt ingår. Även olika bruna ockerfärger har använts i vissa fall.

Det finns också några runinskrifter som nämner att stenarna har blivit målade. På en sten står det att Äsbjörn och Tidkume högg runorna och att Orökja målade inskriften. Inte långt från denna inskrift finns två andra runstenar varav den ena berättar att: "här skall stånda stenarna dessa, röda av runor". På ytterligare en runsten står det: "Äsbjörn ristade och Ulf målade". På en gotländsk sten står det ristat: "Här skall stånda stenen som minnesmärke bjärt på berget och bron framför". Det finns även andra skriftliga belägg för att runor har målats, bl.a. i Eddan.


Sm 55 färg

Runstenen Sm 55 uppmålad på fotografiet med datorteknik